Den kanske största skillnaden mellan personer som ofta oroar sig och de som sällan gör det, är att de lugna typerna kan stanna mentalt här och nu. Tankarna rusar inte i väg i oroliga: tänk om-fantasier.
Exempel: Din son kommer hem med ett dåligt resultat på ett prov i skolan. Är du en orolig typ hoppar dina tankar direkt in i framtiden: Tänk om han får dåliga betyg, och inte kommer in på någon bra utbildning, och inte får något jobb.
En lugn person är kvar i nuet och konstaterar vad man kan göra just nu: sonen behöver plugga mer i det ämnet, så löser det sig.
1. De övar mindfulness.
Många lugna personer har jobbat för det: tränat mindfulness, yoga, meditation. Eller gått i terapi som lärt dem att fokusera på nuet och inte oroa sig i onödan. Övning ger färdighet!
2. Deras hjärnor fungerar annorlunda.
Forskaren Jason Moser och hans kolleger har via magnetkamera studerat hjärnorna på 71 kvinnor som utsattes för negativ stress. Man kunde se att hjärnorna hos dem som sällan oroar sig och ofta tänker positivt blev mindre aktiverade i områden som visar känslor av rädsla och stress.
Samtidigt vet hjärnforskare i dag att våra hjärnor är mer formbara än vad man tidigare trott. Genom att träna till exempel meditation och mindfulness skolar man om sin hjärna så att den lär sig att uppleva mindre stress och negativa känslor.
3. De är mer riskbenägna och flexibla.
Medan oroliga personer ofta har svårt för att fatta beslut, eftersom de kan bli insnärjda i alla möjliga negativa konsekvenser, är lugna personer mer villiga att prova nya lösningar, även om det finns en risk att allt går snett.
Lugna personer är också mer flexibla i en valsituation, både när det gäller stora och små frågor. Var ska vi gå och äta lunch? På den frågan kan en lugn person svara: Bestäm du.
4. De har en känsla för perspektiv.
Lugna personer har distans till sig själva, och har en förmåga att se sig och situationen de befinner sig i utifrån. En förmåga som oroliga personer kan träna upp, menar Jason Moser. Hans råd är att byta ut ordet jag mot sitt eget namn när oron stiger. I stället för Jag kommer att misslyckas! formulerar du dig Maria kommer att misslyckas (om du heter Maria), vilket kan ge dig distans.
5. De går till grunden med sin oro.
En känsla av oro leder lätt till en ny, och så vidare i en ond cirkel. Men vad är den verkliga orsaken bakom oron?
Lugna personer har en god självkännedom och är medvetna om sina problem och brister. Oroliga personer saknar ofta dessa insikter, och då blir den oro man känner svårare att hantera.
Att ta reda på vad som, egentligen, orsakar oron är därför ett avgörande steg.
6. De slutar inte att oroa sig, de ägnar oron en viss tid.
Lugna personer ägnar sig åt sina problem och sin oro fullt ut, för att sedan ge sig hän åt annat.
Detta kan man träna på: Fokusera i 15 minuter varje dag på det som bekymrar dig: älta, gråt, grubbla eller gör vad du behöver.
Genom att tillåta sig själv att koncentrera sig på oron blir det lättare att släppa den sen, säger forskaren Christine Purdon. Dyker oron upp, tänk: Det där kan jag tänka på senare. Nu gör jag andra saker.
7. De har en tillit till att de kan hantera det som händer.
Lugna personer känner trygghet i att vad som än händer kan de hantera det. Oroliga saknar ofta den tryggheten, vilket egentligen är ologiskt, menar forskarna: De oroliga har tänkt så mycket på svårigheter att de ofta är ganska väl förberedda och kompetenta om de hamnar i en…
8. De kan se möjligheter i svåra situationer.
Även om det ser mörkt ut, kan en lugn person ofta se en ljusglimt. Det finns kanske en lösning på problemet? Medan oroliga personer inte ens kan tänka tanken att man skulle kunna lösa det svåra problem man står inför.
9. De ställer sig själva rätt frågor.
I en svår situation frågar de sig:
• Är det här verkligen mitt problem?
• Kan jag påverka den här situationen?
Vad kan jag göra? Och: Har jag nu gjort allt jag kan för att förbättra situationen? Vidare: Är problemet överhängande och akut? Om inte finns ingen anledning att oroa sig.
10. De bejakar sina negativa känslor.
Lugna personer ser negativa känslor som tecken på att något är fel, och försöker lösa felet. De använder känslorna för att fatta medvetna beslut.
Oroliga personer har svårare att acceptera och titta på sina negativa känslor. Ett bra sätt är att skriva ner dem. Studier har visat att vår stress sjunker när vi skriver att vi är stressade.
