Inger individ & grupputveckling

My business, Your business, or God’s business

Min ensak, det jag kan påverka. Andras ensak, det andra påverkar. Guds ensak, det ingen kan påverka.

När du känner dig sårad eller störd, notera om det är över något du själv kan påverka, eller om det är ett beteende eller ett agerande som någon annan äger och har ansvar för.

Om du inte är säker, ställ dig frågan – vems business är jag i mentalt? Min Business, någon annans business eller Guds business?

Vems Business är det om det sker en jordbävning, eller snöstorm? Svar: Guds eller en högre makt, i alla fall inget du kan påverka.

Vems business är det om grannen har en oklippt häck eller en oskottad uppfart, eller om föraren framför dig kör sakta? Svar: Grannen eller föraren. Grannen är den enda som kan påverka hur hen vill att häcken eller uppfarten ska se ut. Föraren framför avgör hur snabbt den vill köra.

Vems business är det att du stör dig på den oskottade uppfarten, oklippta häcken eller den långsamma föraren framför? Svar: Din… Det enda du kan påverka är dina tankar, ditt tillstånd och ditt agerande.

Fundera på hur många gånger du är i någon annans business mentalt. Notera när du ger oombedda råd eller har en föreställning eller en åsikt om något. Antingen verbalt, eller i tanken?

Fråga dig själv, är jag i deras business, är det något jag kan påverka, har de bett mig om mitt råd?

Än mer viktigt, kan jag använda mina råd till mitt eget liv istället?

Källa: Byron Katie

För att behålla fokus som ledare är det angeläget att skilja på våra roller. Den privata rollen och den professionella. Det är lätt att vi agerar kompis, syskon eller till och med förälder på vår arbetsplats.
Det är stor skillnad på att ha en privat kontra en  personlig ledarstil. Som privat medarbetare vill du gärna ta hänsyn och hjälpa till, kanske engagera dig känslomässigt, det är ok…Men det kan också ta energi och fokus från det som är viktigt.
Att vara mer personlig i sitt förhållningssätt kräver att du ser till ett högre syfte i verksamheten, att du kan avgöra vilken riktning hela gruppen behöver ta, men du kan även behöva motivera medarbetaren att ta ansvar för sina egna professionella behov utan att engagera dig med dina privata tankar, känslor och beteenden. Det behöver inte innebära att du inte kan vara en personlig ledare som har närvaro, är glad, eller vill krama dina arbetskollegor om de behöver det.

Hur har du då fokus på det som är viktigt?

Här kommer några hand(be)gripliga TIPS:
· “The power of now” Stöter du på en utmaning som du kan lösa med en gång, gör det! (så slipper det hänga över dig under dagen) Det tar energi från ditt fokus.
· Skippa ironi eller fördömande tankar som även syns i ditt kropps språk. Rak kommunikation tar dig snabbare till ditt eller verksamhetens mål (allt kan sägas om det sägs på rätt sätt)
· Låt ingen “negga” på dina möten, gör klart att om man inte har någon konstruktiv kritik så drar det bara ned gruppen, man kan ändå ha “högt till tak”
· Be om hjälp
· Omge dig med personer som är bra på det du inte är bra på. Du lär dig mer, du sparar tid och energi, samt att andra får växa i din närhet.

Det är i de individuella samtalen med medarbetaren som varaktig förändring, mognad och tillväxt sker.
Att stötta individen med sina vardagliga utmaningar, att uppmuntra ditt team att våga utmana sig själva och gå utanför sin comfortzon och att praktisera nya vanor i sin dagliga verksamhet skapar förändring på lång sikt.

Om du känner dig känslomässigt dränerad, ta en paus. Påminn dig vad som är viktigt i ditt uppdrag.

Att vara i ett för tillfället väl valt tillstånd är en förutsättning för mig att lyckas med det jag förutsatt mig!

Ja, du läste rätt.. Väl valt tillstånd.

Om jag t ex, ska hålla ett föredrag, men kanske vaknade lite trött och känner mig “låg” fortsatt under dagen så är det viktigt att jag kan försätta mig i ett tillstånd av energi och glädje inför det stundade föredraget. Personligen gör jag det bäst genom att lyssna på “upptempo”musik som gör mig glad, eller att jag i min fantasi tar mig till en situation med människor som jag älskar.

Du kan välja de tillstånd du behöver vara i, som lugn, kärleksfull, hängiven, mm

Nej, säger du, det är inte så lätt att välja att vara lugn och tillfreds när jag precis har blivit sviken eller förolämpad..

Sant, det är inte lätt, det kan vara en utmaning…men det går att försätta sig i tillstånd i det ögonblick vi behöver. Att bearbeta sin känsla av svek och oförätt är viktigt. Efter en tid är det nödvändigt  att gå vidare, att släppa taget, att dissa, att förlåta.

Att förlåta och gå vidare är Bra för din hälsa, de gör dig friskare.

– Minskar stress

– Ökar ditt allmänstillstånd

– Mer energi bättre humör

– Bättre sömn

– Förbättrat blodflöde till hjärtat

Jag ska nu ge dig exempel på tillstånd som kan vara rent skadliga för dig om du har dessa under långa perioder….

Rädsla, Ilska, Likgiltighet, Stress, Ångest, Ovänlig, Hotfull, Avundsjuk, Svartsjuk, Girighet, Själviskhet, Hat, Fanatism

Att välja en annan känsla, innebär att tänka en ny tanke som speglar känslan, försätta dig ( i tanken) i en situation där du upplever den önskade känslan, eller att försätta din kropp och ditt agerande i ett NYTT tillstånd, tex att medvetet andas lugnare, att medvetet röra sig långsammare, eller snabbare, beroende på vad du vill uppnå. I dag är väl de flesta bekanta med just begreppet Mindfull

Exempel på positiva och Dynamiska tillstånd…..

Utmana, Hängivenhet, Beslutsamhet, Njutning, Kärlek, Stolt, Önskan, Förtroende, Energi, Tacksamhet

Tillstånd är smittsamt, vi påverkar andra med våra tillstånd. I samklang med andra så är vi en del att deras miljö. Vi är någon annans arbetsmiljö, någon annans hemmiljö. Ta dig tid att bearbeta ledsamhet, sorg eller ilska, men gör dig också medveten om att för de stunder du behöver, att välja att försätta dig i ett tillstånd som passar. Det går!

Olika utvecklingsformer har sin plats, och fyller ett syfte utifrån dina behov. Så ställ dig ibland frågan vad man menar när man slänger sig med olika begrepp, roller, eller förhållningssätt.

Jag vill därför kort försöka beskriva vad dessa titlar och roller står för i grunden.

Coaching:

Coaching bygger på ett tydligt målfokus. Samtalen kan ses som en lösningsfokuserad samtalsteknik som innefattar både kraftfulla frågor med tydligt syfte i kombination med väl avvägd feedback. De känslor, insikter och idéer som den coachade får när coachen ställer frågorna är det som leder till den önskade förändringen. En coach lägger inga egna värderingar eller åsikter i samtalen med den coachade. Coaching har ofta delar av aktivitet för att skapa förändring och nya vanor.

Mentor:

Mentorskap innebär att man delar med sig av egna erfarenheter till någon annan inom en bransch eller som befinner sig i samma situation. Mentorns roll är att stödja och förmedla kunskap samt ge förslag till lösningar.

Handledare:

Handledarens roll är att förmedla en viss metod eller teknik till den som blir handledd.

Terapi:

Med hjälp av terapi kan du på olika sätt och på olika nivåer bearbeta eventuella problem. En terapeut är lösningsinriktad i det terapeutiska arbetet med individer med psykosocial problematik. Det kräver en djupgående kunskap om mänskligt förändringsarbete, det kan krävas olika typer av psykosocial, psykologisk och psykiatrisk kunskap.

Vad du behöver när du ska göra ditt förändringsarbete, och vad som är bäst lämpat för dig är många gånger avhängt på syftet.

Måste man vara glad på jobbet?

Som ledarskaps- och medarbetarskapscoach tycker jag att det beror på… Å ena sidan är du ju mest trovärdigt som kollega om du är autentisk, ärlig och dig själv i så stor utsträckning som det nu är möjligt och som du själv vill förstås.

Å andra sidan….du har betalt för ett arbete som ska utföras och den energi du förmedlar har alltid en riktning. Din energi uppfattas väldigt snabbt av andra det kan vara energi som fokus, koncentration, frustration, ilska eller glädje. Jag tror att de flesta kan ta ett eget ansvar för hur de vill bete sig i gruppen, även om jag också lärt mig när jag jobbar med grupper hur omedvetna många av oss är om hur vi uppfattas av andra eller hur vi faktiskt påverkar andra kollegor.

En kollega som är missnöjd kan påverka en hel avdelning genom att kommunicera sitt missnöje till andra istället för till den den det berör. Skitsnack kan spridas med ljusets hastighet tyvärr. Och en positiv inställning smittar som pärlande skratt, det kan nog många skriva under på. Vi vet när vi stöter på de där personerna som sprider glädje, den energin har vi med oss ända hem till middagsbordet efter jobbet, eller hur? Vi är varandras arbetsmiljö i ett team och vi har ett individuellt ansvar att agera på det.

Chefer och ledare har ett ännu större ansvar att träna på att vara en bra arbetsmiljö. Som ledare är du en förebild och påverkar andra, vilket du vill eller inte. Det är ju själva vitsen med den rollen. Som ledare är det viktigt att ha emotionell kompetens. Vad är det egentligen? Jag skulle säga att den handlar om självinsikt. Ju mer du känner till om dig själv och dina egna beteenden, ju mer kan du öva upp din förmåga att påverka dina tankar, känslor och beteenden. Att påverka dina tankar, känslor och ditt agerande gör att du skapar en energi och riktning som påverkar gruppen. Du vet att du har koll på och ansvarar för dig själv och ditt tillstånd, då behöver du heller inte ändra på din omgivning. Positiv inställning smittar.

Precis som en skådespelare på Dramaten behöver försätta sig i ett tillstånd och ge sig själv den energi den behöver för kvällens föreställning, behöver en ledare och chef ta ansvar för att skapa det tillstånd som behövs för just den arbetsdagen, eller den energi och arbetsmiljö som gruppen behöver just nu.

Ledare är också människor, vi är inga robotar. Tvärt om. Som för alla andra händer det saker i livet som suger. Berätta det då, berätta att du har en dålig dag, eller att något händer i ditt liv just nu. Vi kan alla hamna i kris ibland.

Men att vara någon annans arbetsmiljö på ett proffsigt sätt skulle t.ex. kunna vara att ta en stund på morgonen, kanske i hissen upp till kontoret och reflektera över och registrera hur du har det med ditt tillstånd. Hur mår jag? Vad känner jag? Gör ett aktivt val, är det något du behöver lämna kvar i hissen tills du går hem senare i dag? Fundera på vilken energi du behöver inför dagen (positiv, lugn, effektiv, nyfiken, fokuserad, glad, energisk)

Ge dig själv den stunden, sen går du ut ur hissen och är någon annans arbetsmiljö precis så som du vill att din arbetsmiljö ska vara.

 Anneli Hammarsten

VD, Inger individ och grupputveckling AB

Det är en konst att kunna ge feedback.

Många av oss tycker att det är en utmaning att kommunicera till andra det vi känner, tycker eller behöver informera om så det uppfattas bra av mottagaren. De flesta tycker nog att det är ok att ge positiv feedback men när det kommer till situationer när vi behöver ge feedback som är korrigerande eller feedback som vi redan på förhand kan sätta oss in i kommer att såra eller orsaka en förändring för motparten så drar vi oss för det.

Det är mänskligt och på något sätt sprunget ur någon sorts omtanke. Som ledarskapskonsult vill jag hävda att när vi drar oss för att ge feedback vare sig den är positiv, negativ eller korrigerade så duckar vi från vårt ansvar som ledare.

Den hänsynslösa hänsynsfullheten brukar jag benämna den. Att ta “för mycket” hänsyn är bara ett sätt att förringa eller förminska andra människor och vi tar oss rätten att avgöra huruvida vår omgivning kan hantera sina känslor eller med- och motgångar i sina liv. Det innebär inte att vi ska fara fram som “bulldozers” och slänga ur oss våra valda sanningar till alla som kommer i vår väg utan hänsyn till hur vi formulerar oss. Att ge negativ eller korrigerande feedback på ett respektfullt sätt behöver inte alls betyda att vi sårar medarbetare, tvärt om.

Handen på hjärtat, visst har du stött på någon vän, chef eller släkting som faktiskt vågat säga som det är till dig och där det sedan visat sig att det var precis det du behövde höra för att växa, förändra eller byta riktning i ditt liv?

Här kommer några råd, hur du ska tänka när du ger feedback.

1. Visa på allvaret i situationen från början. Gå rakt på sak.
2. Håll dig till fakta. Hänvisa till det du vet.
3. Var tydlig. Beskriv konkreta exempel och konsekvenserna av dem.
4. Var bestämd och sätt gränser för medarbetarens beteende.
5. Visa omsorg för medarbetaren.
6. Lägg märke till reaktioner, både hos medarbetaren och hos dig själv.
7. Lyssna på och ta in vad medarbetaren säger och frågar efter.
8. Var ärlig och svara på det du vet, men prata inte mer än nödvändigt.
9. Låt det finnas tid för medarbetaren att reagera och agera utifrån sina egna behov.
10. Stå kvar, stå ut, håll i.
11. Känner du dig trängd, arg, ledsen och rädd. Ta en paus.
12. Dokumentera samtalet i punktform.
13. Begär bekräftelse på vad som avhandlats under mötet samt vad nästa steg i avslutningsprocessen är.

Vill du fördjupa dig i konsten att ge (och ta) feedback läs mer om vår kurs här

Kurs i Konsten att ge (och ta) feedback

Vad tycker du om när människor ljuger för dig? Vad tycker du om att de som är nära dig undanhåller delar av sanningen?

Hur många gånger har du sagt att du mår bra, fast du inte gör det? Hur många gånger har du känt dig ledsen, men ändå skrattat åt skämtet som någon just berättat på lunchen?

Att ljuga för sig själv, är något vi alla gör för att inte verka allt för sårbara inför andra men även för oss själva. Det innebär också att du slår på sig själv. När du ljuger för dig själv ofta, så innebär det i praktiken att du inte kan lita på dig själv, det innebär att du ruckar på din egen självtillit.

När du är sann mot dig själv så får du tillgång till ALLA dina känslor. Om du lyssnar in i dig och tillåter dig att känna dina känslor som sorg, ilska, rädsla, glädje och vara i den känslan.. då kan du också förstå och respektera samt acceptera det som sker i dig. Acceptera dig.

Alla dina känslor är lika självklara, och de säger dig något om dig själv..

Prova att lyssna inåt i dag, vad känner du?

Vill du ha en snabbkurs i hur du motiverar din omgivning?

Tänk på vad du säger och framförallt hur du säger det. Om du kan formulera dig på ett sätt så dina kollegor, medarbetare, kompisar, eller barn känner sig viktiga och betydelsefulla, då är du på rätt väg.

Om du använder dig av dessa meningar i frågor eller uppmuntrande uppmaningar så garanterar jag att du höjer motivationen i din omgivning.

Jag har förtroende för dig

Jag litar på dig

Tack

Vad tycker du?

Hur kan jag hjälpa?

Jag är stolt över det du gör

Fundera på hur ofta du anväder dig av dessa meningar, om du gör det överhuvudtaget? Se till att medvetet tänka på att kommunicerar ut det varje dag.

Lycka till!